Hej och hå, tro det eller ej, men det går mot vår härnere. Igår var det åtta plusgrader och det rann snö från taken och jag & Malin satt och solade i bakluckan på hennes bil. Sen mockade Malin och jag satt utanför i solen. Rättvis arbetsfördelning. I tisdags red jag en liten vit skruttponny och idag red jag en stor skruttfux. Solen har varit framme hela dagen idag med och det är nästan för bra för att vara sant. Jag har färgat håret och skrivit en tenta och helgen efter tentan sov jag mer än vad jag var vaken så jag måste ha varit trött, minsann. 

Hej vänner. Här är det äckligt slask- & snöväder. Idag har det regnat, snöat och varit snöblandat regn. Har inte sett solen på säkert två veckor. Den tittade nästan fram idag, ungefär i den tid det tog mig att vända på huvudet och titta ut genom fönstret, sen försvann den igen. Jag vill ha vår. Är det för mycket begärt? På onsdag har jag tenta vilket inte gör humöret bättre. Att det dessutom är i den segaste kursen vi har läst so far gör inte saken bättre. Känner hur livsgnistan sakta lämnar mig. Typ. Fast nä. Det är lustigt att enda gången jag har lust att tvätta, städa och skriva meningslösa saker på en blogg jag inte vet varför jag egentligen har är i tentatider. Man hittar aldrig på så kreativa sysselsättningar som när man måste plugga. Har övervägt att skura insidan av ugnen, sortera mina böcker & skivor i alfabetisk ordning och sånt. 

Sen sist har det inte hänt överdrivet mycket. Det här är en förbannat tråkig tid på året. Jag och Malin har konstaterat att ingenting känns roligt, men det är inte tråkigt heller. Man bara måste tjata sig igenom den här perioden år efter år tills det blir vår. Då blir allting bra. Eller ja, det är ju bra, men bättre. Inte tråkigt längre. För ett par veckor sedan fick jag mig en häst att rida lite, Radde heter han, sju år gammal och 170+ centimeter i manken (mamma undrar varför jag måste hitta de största hästarna jämt) och en väldigt söt kille. På alla hjärtans dag fixade jag och Malin middag och skrattade lite åt att det är som att vi är gifta. På fredagarna tar vi fram finporslinet (true story) och kanske dricker en skvätt vin. När en av oss kommer till skolan och inte den andra blir det obalans i universum (ok, inte en true story kanske, men då kommer det alltid frågor om vart den andra är nånstans). 

Gör alltså inte så mycket just nu. Orkar inte följa alla TV-serier som jag brukar (ligger fett med efter i dom flesta), jobbar på att hitta orken och ta tag i mitt liv och söka lite praktiker och sånt, önskar att det fanns mer än 24 timmar på ett dygn för det känns som jag inte hinner med nånting alls. Helst vill jag bara sova. Önskar lite att jag vore en björn. Då hade jag en ursäkt att sova tills det blir vår. Är lite irriterad på att jag imorgon måste lägga 800 spänn på ett nytt pendelkort. Lägligt i slutet på månaden. Nu dricker jag te och har lite ont i huvudet. Annars så gillar jag sånt som The Amazing Octopi, Beats Me – This Is My Friend och James Blake – Retrograde just nu. 

 

Hej vänner. Här snöar det massvis med blötsnö och det känns deprimerande. Jag vill bara ha vår (som alla andra). Sen sist har jag varit i skolan, klippt håret, sovit dåligt, åkt tåg, ridit, pluggat för lite, du vet, the usual. I fredags fick jag och Malin ett ryck och konverterade till hiphopen och gick och såg Petter, Ison & Fille på mettan. Vi hade lust att göra nånting och det finns som begränsade möjligheter till vad man kan hitta på i Hultsfred när det är februari och slaskigt ute. Vi hällde i oss en massa vin och sedan beblanade vi oss med locals och annat löst folk. Man skulle kunna säga att vi spårade rätt bra, men jag har inte haft så roligt på ett bra tag. När vi gick hem köpte vi pommes på Tre Kronor, jag tappade min telefon i backen (igen) och skärmen sprack (jättebra). Och så vidare.