Ibland känns allt så komplicerat. När man var liten var det svåraste som fanns att veta vilken kub som skulle passa i vilket hål.

Ibland vill jag att allt ska kännas lika okomplicerat som det gjorde en sommar när jag låg i gräset och tittade på stjärnorna med en vän. Nuförtiden ska det skrivas CVn och personliga brev, det ska skattas och deklareras och det känns som att volvo, vovve och villa väntar runt hörnet.

Ibland önskar jag att jag fick vara liten igen och pressa klossar genom hål. Åtminstonde för en liten stund. Och ibland är huvudvärk en alldeles lämpligt när man behöver en ursäkt för att släppa ut allt som trycker under ytan.