Idag har jag lyckats känna massvis av olika känslor, som en enda soppa. Imorse var jag sådär olidligt trött, sådär så att ögonen vill krypa ur sina hålor. Sen åkte jag och red och var inte alls på humör för att bråka med Odis, men eftersom jag var på det humöret var hon självklart på humör för att bråka med mig. Det är bara så det är.

På vägen hem från stallet lyssnade jag på argmusik och var arg. Inte sådär rasande arg att jag ville kasta saker runtom mig, men tillräckligt arg ändå. På vägen hem stannade jag för att samla mina tankar. En strand är ett bra ställe att samla tankar på. Bruset från vågorna liksom ersätter bruset från tankarna. Så att man slipper tänka.