När planeterna stannat
Jag är hungrig. Kvinnan som ger mig mat är inte hemma. Håller tummarna för att hon kommer snart innan jag börjar tugga på inredningen. Har nyss tagit en välförtänt dusch, vilket är sådär smart av den enkla anledningen att jag inte har varit i stallet än. Vissa duschar efter dom varit i stallet. Men ÄH, nu är jag i alla fall ren och luktar gott. Odille må vara en häst men jag behöver ju inte lukta svett och damm för det. Jag mår i alla fall bättre då.
Dessvärre ser himlen ut att bjuda på regn, men jag försöker bestämt förtrycka detta och intalar mig själv att solen kommer få vara kvar på himlen. Så länge jag slipper regn i stallet så blir jag glad. Jag är som socker. Jag smälter när det blir regn. True story.
Nu lyssnar jag in mig på Familjens nya (Mänskligheten), och den är jävligt bra. Fast Det Snurrar I Min Skalle från förra skivan är lätt en av världens bästa låtar.
Nu bojkottar jag det här och letar nåt att äta.