Damdadadamdadadam

Är efter en fruktansväääärt lång dag äntligen hemma i sundsvallet. Blev mött av pappsen på tåget, och fram tills nu har jag suttit och fikat & pratat med mamma, söstra mi och Tobbe. Det var bra. Har saknat min syster så himla mycket.

Färden hit var som sagt lång. 74 jävla mil. Jag la i alla fall beslag på framsätet hela vägen till stockholm. Innan vi åkte fick jag se på vad som i det närmaste kan beskrivas som live-tetris; när Helena packade in alla väskor i bakluckan på Nahtalies lilla bil. Det var rätt sjukt. Hon suckade över sättet jag och Nathalie gjort det på, drog ut alla väskor och började sen packa in dom igen. Fort gick det och det blev mycket bättre än startresultatet. Medans hon packade drog jag & Nathalie på tetris-låten på hennes telefon. Så himla passande. Sen märkte vi att det inte var den vanliga tetris-låten, utan en dubstepremix vilket gjorde allt ännu bättre. Den är skitfet. Lyssna:



Annars då? Jo, vi önskade en låt till Musikhjälpen. Värt. Åt på Max. Ochså värt. Fick Helena att krypa i klätterställningen på Max (finns på film). Värt det med. Att sen sitta på tåget själv i tre och en halv timme var dock inte värt.

Men det vart värt till slut ändå. Nu ska jag sova. Imorn är det full rulle, faktiskt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0