Ja ni, vänner. Har ett sjukt tatueringssug som antagligen inte kommer stillas förrän i höst. Eller kanske innan. Kanske innan jag flyttar. Vill inte tatuera mig hos någon annan än han jag gjort mina två hos. Helst. Jag tycker om honom. Vet precis vad jag ska ha och var jag ska ha den.



Ääääär ochså så sugen att jag nästan vill gråta på att åka på broöppning i Härnösand på lördag och se mitt älskade Radio Dept. och Britta Persson bland annat. Men vad gör jag? Jag jobbar. Såklart. Såååklart. Bitter.