Så. Idag har jag varit i skolan. Gruppat och haft föreläsning och så. Åt middag klockan fyra (pensionär much?). Påbörjat tentaplugg (ångest). Sitter nu och ser hur det börjar bli mörkt utanför fönstret och klockan är bara sex (ångest). Det är kanelbullens dag och jag har inga kanelbullar (ångest. Nej, okej, kanske inte ångest. Bara illa. Får hoppas att Helena kanske har några kvar...).

Men jag har faktiskt nånting som inte är ångestframkallande eller deperimerande: om en halvtimme eller så ska jag och Nathalie trampa till Helena och boka en resa som infaller sig om en månad minus några dagar. Till Rom. En spontanweekend. För att vi är så bra och förtjänar det (the b-word på Linda och Malin som inte följer med, dock). Det ska bli himla roligt. Och behövligt. Shit. Känns som jag har en del milstolpar för att klara mig igenom en mörk, kall, deprimerande och pluggspäckad höst - Red Hot Chili Peppers om en vecka, Rookiefestivalen, Rom och en helg i Stockholm med mamma och Emma.

Jag överlever nog det här ochså, ska ni se.