Ett par bilder


Såhär ser mitt hår ut nuförtiden. En decimeter kortare. Chop chop ba. 


Fint att få en sommar till med bästa hästen. 

Cutting diamonds with a rubber knife

Livet rullar på. Det jag har för mig på dagarna är häng i stallet, tv-serietittande, eventuellt häng med en vän och försök att plugga kalkylering utan att somna. Det är fattigt men slappt och precis vad jag behöver. Nästa vecka är det dock Gatufesten här i stan. Det är ett gott överpris på biljetterna så jag går en dag. Och dom andra dagarna tänker jag hänga utanför staketet och lyssna på det jag vill lyssna på. Thin Lizzy och TSOOL, till exempel. Och veckan efter det är det Island In The Sun. 

The Courteeners – Not Nineteen Forever




Thunderbird motel

well the bitter moon is hanging low
neil diamond pours his heart out on the radio
and nothing seams to go my way
except sad songs and cheap chardonnay





The mess we left behind

Trött. Njuter av kravlösheten. Spenderade hela förra veckan med att vara föryld as fuck. Har klippt av håret en decimeter. Önskar mig värme men det verkar inte som det finns nån som vill fixa det. Nu ska vi käka vindruvor och nötter. 




Burn me out or bring me home

Lyssnar till Stone Roses och äter Toblerone.
Känner mig mindre förkyld. 

Idag har jag sett typ 184192486 avsnitt Criminal Minds.
Kanske ska ge upp det här med musikbranschen och bli FBI. 




I AM THE RESURRECTION AND I AM THE LIGHT
I COULND'T EVER BRING MYSELF TO HATE YOU AS I'D LIKE

Let There Be Lite

Åter i Sundsvallet. Trött, hes och förkyld, men otroligt nöjd med helgen som varit. Har sett många fantastiska band och artister och haft väldigt roligt. Så det här kommer bli ett långt inlägg om det och några kackiga bilder från mobilen. Mest för att jag själv ska komma ihåg.



På torsdag förmiddag, cirkus 11.00, blandade vi en bytta margaritas (ja, eller en fet pastagryta margaritas om man ska vara sån) och åt tacorester. Det första vi såg var Den Svenska Björnstammen, som inte kommer gå till historien som episka musiker men dom är lite roliga. Och halva gänget har fruktansvärt smala ben. Bara det, liksom. Vi slängde ett öga på The Gaslight Anthem och Slash & Myles Kennedy, ochså. Lite senare såg vi fantastiska Vintage Trouble, och jag tror faktiskt fantastisk är ett understatement. Dom var så-jävla-bra.

Gubbarna i Eagles Of Death Metal var riktigt roliga att se. Dom bjöd mycket på sig själva och det var fullt ös. Efter dessa rockfarbröder knallade jag och Nathalie till forna Teaterladan för att se Miles Kane som tyvärr inte var vad vi förväntade oss. Torsdagskvällen bjöd på återförenade Stone Roses. Dom var bra och avslutade med I Am The Resurrection som är en av mina favoritlåtar. Efter Stone Roses spelade mitt älskade The Kooks som var precis så bra som jag hoppats. Fanns inte en låt som jag saknade och dom var en utmärkt pepp inför Justice som föga förvånande levererade en fet spelning. Efter att blivit knäckt av Justice såg vi James Blake som även han var helt fantastisk och snudd på magisk.



^ The Stone Roses

På fredag var vi ett trött gäng, men vi knäckte ändå några bärs och lyssnade på Bombay Bicycle Club från Nathalies balkong. Till halv tre gick vi till området för att se Anna Ternheim och det var fint som alltid. Ännu bättre blev det av att ligga i gräset under en gassande sol. Senare såg vi The Soundtrack Of Our Lives, Markus Krunegård, tunga Big K.R.I.T och grymma Kasabian innan det var dags för middag.


^ The Kooks

Mätta och lagom tankade kilade vi iväg för att se The Cardigans spela Gran Turismo från början till slut. Och ack, det var fantastiskt bra. Att dom slänge in några bonuslåtar, som You're The Storm, Communication och I Need Some Fine Wine And You Need To Be Nicer gjorde det hela ännu bättre. Moto Boy var stand in-gitarrist och Nina Persson var fabulös som alltid. Mellan Cardigans och The Cure hade vi tänkt se Feed Me, men när vi väntat en halvtimme och det fortfarande bara var tekniker som rände runt på scenen gick den planen i stöpet och Feed Me ställde in på grund av tekniska problem. The Cure avslutade fredagen, och det känns fint att kunna säga att jag sett Robert Smith och hans kompani men det är tyvärr inte mycket mer än så. Lite monotont och två timmars speltid (som tydligen drog över till tre) var mer än vad våra trötta kroppar orkade så vi drog hem utan att höra Friday I'm In Love. Fick i alla fall höra Lovesong som är ett fint stycke musik.



^ The Cardigans

Vi började lördagen med att lyssna till Far & Son från balkongen och fortsatte med att gå bort till området för att lyssna till gubbarna i Nationalteatern. Mest för att dom är roliga. Fortsatte eftermiddagen med älskade The Vaccines som ochså var så bra som jag förväntade mig av dom. Sen gick vi hem för att äta och röja, sista dagen får man göra det. Senare såg vi slutspurten av Garbage och skulle egentligen se Noah And The Whale, men dom hade blivit satt på en för liten scen, inomhus, och det var hundra meter kö för att ens komma in. Det var trist, för jag ville se dom. Mot kvällen spelade The XX som jag nötte rätt bra när dom släppte sin skiva för ett par år sedan. Dom var fantastiska även dom, lite magi, lite så man skulle kunnat hamna i trans. Blev glad av att dom spelade Night Time som är min favoritlåt med dom.




Efter The XX följde allas vår favorit douchebag, Noel Gallagher och hans High Flying Birds. Jag är ett stort fan av Oasis och ett fan av hans soloprojekt och det var en bra spelning. Mannen i fråga yttrade inte så många ord, och det kanske är lika bra, är rätt övertygad om att det skulle komma nånting mindre snällt ur honom då. Han avslutade med Oasisdängan Don't Look Back In Anger och hela Hultsfred sjöng med. Efter detta ville vi pumpa upp vår energi, så vi dansade loss till min väns vänner som DJade en stund innan vi gjorde av med större delen av energin på feta Gorillaz Sound System som bjöd på en dansfest utan dess like. Sjukt coolt. Verkligen. Dom dängde faktiskt Justice på den fronten. Avslutningen på hela kalaset blev franska M83 som även dom levererade en fantastisk spelning och det var inte bara Reunion och Midnight City som fick publiken i gungning. 

Allt som allt: fantastiska dagar. Att bli sjuk och hes är så värt det. 
Vi ses i augusti, Hultsfred. Då lika tyst och folklöst som vanligt.

There's no leaving now

Väldigt trött, förkyld och halsen svider som om jag svalt en påse rakblad. Men fan så bra vi haft det. Idag har jag sagt hejdå till mina kära vänner och nu ska jag packa väskan och städa lägenheten, ikväll rullar jag och Nathalie till Stockholm och imorn förmiddag åker jag hem till Sundsvall i två månader. Och för första gången sen jag flyttade hit känner jag mig ledsen över att lämna Hultsfred. Det ska bli skönt att komma hem till familjen, men fan, jag känner mig ledsen över att lämna hålan. Eller, correction, sånt som finns i hålan.
Anyway. Off I go.
The Tallest Man On Earth – Love Is All

Give up the funk

Ikväll packar jag väskan, imorn bär det av till Stockholm. När jag kommer tillbaka har jag frugan med mig och festivalen kommer vara i startgroparna. Nånting sånthär (och ja, jag inser att en del krockar och en del kommer jag hinna se en kvart på innan jag måste vidare, men det sket man väl i) kommer min Hultsfredsfestival se ut:

Torsdag:
15.00 Den Svenska Björnstammen
16.15 The Gaslight Anthem
16.30 Vintage Trouble
17.30 Eagles of Death Metal
18.45 Slash
19.00 Miles Kane
21.30 The Stone Roses
23.00 The Kooks (Frank Turner spelar samtidigt - jag väljer dock tveklöst Kooks)
24.00 Justice
01.30 James Blake

Fredag:
13.30 Bombay Bicycle Club
14.40 Anna Ternheim
15.50 The Soundtrack Of Our Lives
17.00 Markus Krunegård (eller eventuellt Katzenjammer, har ju faktiskt redan sett Markus)
18.00 Simian Ghost
18.20 Big K.R.I.T
19.30 Kasabian
22.30 The Cardigans
00.45 The Cure

Lördag:
13.30 Far & Son
14.30 Nationalteatern
15.30 The Vaccines
16.30 Marina And The Diamonds
17.00 Future Islands
19.00 Mumford & Sons
20.30 Garbage
20.45 Noah & The Whale
21.30 The XX
22.45 Familjen
23.00 Noel Gallaghers High Flying Birds
24.00 Gorillaz Sound System
01.30 M83

Sayonara, vi hörs om en och en halv vecka. Nu kör vi!


It's getting harder and harder to breathe




Bästa botemedlet mot ledsamhet?
Zombiefilm.

Leave me alone to die

Ah, the glory av att ha sommarlov. De senaste dagarna har jag och Malin gjort ingenting (vi resonerar som att om vi ändå ska sitta på varsitt håll och göra ingenting kan vi lika gärna göra det tillsammans); ätit pizza, sett på alla American Pie-filmerna, lagat mat och ikväll ska vi göra drinkar (man måste ju utnyttja det faktum att hon är bartender) och sitta hemma hos henne och bli full. För att vi kan.

Where do love go when lovers die?

Så. Tentan gick ungefär lika bra som att stoppa fingrarna i ett eluttag. Inte så bra, alltså. Tur att det var väntat och att jag är helt tillfreds med att göra en omtenta i augusti. Nu är det officiellt sommarlov och jag & Malin ska fira in det genom att dricka lite öl och oroa oss över absolut ingenting. Hur fantastiskt är inte det? 

The Black Keys – Everlasting Light



(svar: det är jättefantastiskt)

youth


They didn't warn me
when i was running wild
the dragons breathing fire
in the backyard at night

Just a hand

Ja, okej, jag vet att jag inte skriver speciellt mycket längre. Kan vara för att det är sommar (eller ja, om man tittar ut genom fönsret är det inte det minsta sommar, men almanackiskt sätt) och jag har andra saker för mig, eller för att jag är så apatisk och bara vill att det ska bli imorgon så vi får göra vår sista tenta för terminen. Sen är det slut. Finito. Och det ska bli så skönt att inte göra nånting speciellt i ett par månader. Lite festivaljobb här och där, och kanske nåt vanligt jobb däremellan om jag har tur. Är lite avis på alla som tar examen nu i dagarna, men det är bara två år kvar för mig, och med tanke på hur roligt det här året varit och hur snabbt det gått kommer det nog gå förbi utan vidare svårigheter (peppar, peppar). 

Nu ska jag sno ihop mat och ha en lugn fredagskväll och mentalt försöka intala mig att tentan kommer gå bra imorn (matte har ju trots allt aldrig varit min grej). Ni kan kolla in på http://weheartit.com/annajosefine, där händer det antagligen mer än här. Kanske. Jag vet inte. 

Tror jag ska ta tag i att göra nån lista eller nåt. Så det i alla fall händer nånting här. Kan ju vara bra. Återkommer.




RSS 2.0