Halloween, maskerad, stockholm, white room


It may be the season, the colors change in the valleys skies, oh God I've sealed my fate, running through hell, heaven can wait


Idag berömmer jag mig själv för hur duktig och effektiv jag varit.
Har hunnit med allt på min to-do-list. Nu fattas bara en packad väska.
Ikväll väntar mys med släkten och Mama's boys med Ronja, Lisa och Mikaela.


You said once that you could feel your heart jump out of your chest, love, but that was years ago and now you're torn

Jag är lite kluven in frågan om vad jag tycker om gråa och regninga dagar som den här. En del av mig gillar dom eftersom dom liksom bjuder in till att sitta inomhus, äta godis och uggla under täcket hela dagen utan att få dåligt samvete över att man inte gör nånting vettigt (för det får alltid jag). Den andra delen av mig tycker att det är tråkigt att sitta inomhus och uggla under täcket, och önskar att jag inte hade en häst som går på lösdrift och är dyngsur i just denna stund så jag kunde få rida en sväng.

Funderar på att bosätta mig i stallet. Skulle göra allting så mycket lättare.


Odille


 Oktober 2008
 Maj 2009
 Oktober 2009


Maybe I'm a little bit weak - I let my frailty take the wheel, said, "maybe there's a bit of me waiting for a bit of you, baby"

Idag har jag varit i Bollnäs hela dagen med Ronja och Julia. Jag vet inte ens vart Bollnäs ligger på kartan. Men varit där har jag likförbannat.

Jag känner mig lite suddig idag. Sådär som världen blir när man tittar ut genom sidorutan på bilen när man kör riktigt fort. Lite utdragen och svår att ta på. Jag vet inte vad det beror på. Ibland har man väl bara huvudet uppe bland molnen, antar jag.


'Cause baby I'm a dreamer for sure and I won't let you down, I swear this time I mean it

Ikväll funderar jag på tid. Allting handlar egentligen om tid och hur allting ska eller inte ska passa in i den.

Nu: Billyspizza.
Imorn: Bollnäs.
Fredag: Stockholm.


Death Cab For Cutie


Here's the day you hoped would never come, don't feed me violence, just run with me through rows of speeding cars

Ibland får man höra nånting som får det att riktigt knytas i magen, som får det att kännas som om någon har satt sig på lungorna och man kan inte andas. Och att känna sig så hjälplös som man gör i den stunden vill man aldrig känna sig igen.


I heard, heard myself say things I take back, if I could, could re-tell and make these stories last. I see, see shadows of who we'll always be


I love you and I miss you, what else is there to say? It's far more, far more than we can take

Idag regnar det. Riktigt regnar. Änglar som gråter och allt såntdär. Det sätter käppar i hjulet för allt jag hade tänkt göra idag. Därför tänker jag sitta inomhus hela dagen. Det är sånnahär dagar jag önskar att jag var sådär extremt kreativ - att jag kunde måla rikiga konstverk eller skriva en hitlåt, men höjden av min kreativitet idag blir tortellini med fetaostsallad.


Jose Gonzalez - Heartbeats

One night to be confused
One night to speed up truth
We had a promise made
Four hands and then away


Both under influence
We had divine scent
To know what to say
Mind is a razorblade


To call for hands of above
To lean on
Wouldn't be good enough
For me, no


And you, you knew the hand of the devil
And you... kept us awake with wolfs' teeth
Sharing different heartbeats
In one night


We are always running for the thrill of it, thrill of it

Idag är en såndär dag då till och med jag, pessimisten, känner att det är ganska bra att inte ha något att göra (trots just bristen på saker att göra och bristen på pengar). Jag är helt enkelt tillfreds med mig själv idag. Att jag har ont i munnen får dock ett litet minus i kanten, men att mamma har bakat en helfin kladdkaka väger upp det.

Dessutom har jag knåpat ihop en oktober-spellista på spotify. Åh ja, det finns speciella oktoberlåtar: http://open.spotify.com/user/sm90joby/playlist/3ZmUjXArTMGsxahYlhAD8f.


Now's our time we’re gonna make things right and pull through tonight, I remember when we were younger and we had nothing but strived for something



I was definitly made for these times


15:12



Idag har jag lyckats känna massvis av olika känslor, som en enda soppa. Imorse var jag sådär olidligt trött, sådär så att ögonen vill krypa ur sina hålor. Sen åkte jag och red och var inte alls på humör för att bråka med Odis, men eftersom jag var på det humöret var hon självklart på humör för att bråka med mig. Det är bara så det är.

På vägen hem från stallet lyssnade jag på argmusik och var arg. Inte sådär rasande arg att jag ville kasta saker runtom mig, men tillräckligt arg ändå. På vägen hem stannade jag för att samla mina tankar. En strand är ett bra ställe att samla tankar på. Bruset från vågorna liksom ersätter bruset från tankarna. Så att man slipper tänka.


söndagsnöje


Det här är vad jag och Ronja gör varje söndag: vi lägger oss i hennes säng framför TVn, laddar med chips och dipp, och ser på Supernatural. Vi kanske ochså dreglar en aning. Bara kanske. Ibland. Det är i alla fall trevligt. I skrivande stund fixar Ronja chips och dipp och när hon väl har fixat det planerar vi att inte röra oss ur fläcken tills Supernatural är slut och jag ska knalla hem. Vilket är runt halv tolv. Man måste älska söndagar. Man behöver inte röra sig ur fläcken. I alla fall inte mer än nödvändigt. Det passar mig alldeles utmärkt.


-

and
we
love
the
abuse
because
it
makes
us
feel
like
we
are
needed

19:55




Fredag. Soligt och fint. Jag red en tur på Odis som uppförde sig exemplariskt (ibland går hon förundrande bra) och dom senaste timmarna har ägnats åt duschning, Texaspizza med pappa och för stunden godis och One Tree Hill (för ovanlighetens skull). Imorn väntar en ridtur, en sväng på stan med Ronja, och sedan födelsedagsmiddag hos Lisa och utgång med tjejerna. Ibland är livet fint. Dessutom har jag fått tillbaka 395 riksdaler idag.


08:54

Min braiga gårdag rubbades av två saker:

1. ett telefonsamtal från Ronja som, istället för att säga "hej" när jag svarar, säger "ska jag förstöra din kväll?" uh-oh. Hon berättade att Manson ställt in sin konsert som vi bokat för ca 34827497 månader sedan på grund av att han hade svininfluensan. Eller nåt. Hursomhelst sög det.

Och nummer 2. en äckligt jobbig cliffhanger på Criminal Minds (ja, fallet kan vara så att jag är en nörd). Nu måste jag vänta en hel evighet (dvs en hel vecka) innan jag får veta hur det fortsätter. Ack, mina i-landsproblem...


17:44

Idag har det varit en såndär riktigt fin höstdag. Solen sken, det var lagomt många grader, och hur har jag spenderat denna fina höstdag? Jag har suttit inne och bölat till One Tree Hill (I'm such a girl...), och, tro det eller ej, städat. Bara för att jag tänkt ta en långtur med Odis imorgon kommer det att regna spikar och vara en såndär riktigt otrevlig höstdag. För det vore så typiskt min tur. Eller min otur.


jack's mannequin


Where are you now?
As I'm swimming through the stereo
I'm writing you a symphony of sound
Where are you now?
As I rearrange the songs again
This mix could burn a hole in anyone
But it was you I was thinking of


12:30

Dagens borde: städa mitt rum. Det kan liknas vid att en orkan dragit fram genom rummet. Det är kläder och kaos överallt. Vad gör jag istället för att städa mitt rum? Jo, jag ser på One Tree Hill och om en liten stund ska jag umgås med Bea på stan. Blir mitt rum städat ändå? Man kan ju alltid önska. Hålla tummarna, och sånt där.

Jag hade en bra helg. Hassle var så bra att jag blev helt till mig. Det blev tydligen Lisa ochså som inte ens visste vem han var. Det gillar vi. Gårdagen spenderades i stallet (jag trotsade regnet och red en sväng. Jag blev, inte helt oväntat, blöt) och frös så det kändes som om jag skulle tappa en och annan kroppsdel. Sedan spenderade jag kvällen med Amanda, Ben & Jerry's och ett par filmer.

Nu ska jag springa ner till Bea på stan, imorgon åker hon norrut igen och lämnar mig här :(


18:36

"Oh honey, the busses just don't go where you live, do they?"

Idag är bara en dag. Inte jättebra men inte dålig. Jag promenerade en vända på stan i hopp om att hitta något nytt att ha på mig, men det hoppet släcktes. Efter att mitt hopp släckts åkte jag till Odis och red lite, och det var bara en ridtur. Inte jättebra men inte dålig. Snart kommer Lisa och Bea hit. Sedan väntar Hassle.

Dagens låt: http://open.spotify.com/track/564k9kiXLsvUlf7jMHLmQI


fredag

Ikväll: mys med Ronja. Nu ska vi baka pluttar. Vad det nu är förnågot. Tack för att du är så bra. Förövrigt är det kalla grader ute och Bea är hemma. Imorn blir det Hassle.



11:39

Ibland förvånas jag över hur hurtig jag är på morgonen. Idag klev jag upp kvart i åtta och var på rull mot stallet vid halv nio. Odis var knappt vaken när jag kom dit, men jag lyckades spanka igång henne. Hade tänkt rida upp i skogen för det var sådär lagomt mysigt kallt och perfekt höstväder, men när jag kommit en bit kom jag tänka på alla björnar som hägrar på alnö och vände. Jag vill inte bli uppäten. Det vill nog inte Odis heller.

Idag: latande (jag bestämde mig för att tacka nej till jobbet, magkänslan sa helt enkelt nej) och sedan ska jag och söstra mi äta Biteline ur huset. Tacobuffé och glassbuffé, det är nog så bra livet kan bli, tror jag.

Imorn: HASSLE!


21:10



The days hurts
The nights hurts
The light hurts
My eyes hurts
The darks hurts
My heart hurts
It all hurts

I loved you
I loved you
I made you
I hate you
I hate you
I miss you

The thanks I get
Is this the thanks I get

21:03

Häromkvällen när jag låg och funderade i min säng kom jag återigen underfund med hur osannorlikt skön min säng är. Det är som att ligga i himlen. Helt fantastiskt. Och det kanske är just för att min säng är så skön som min hjärna drömmer så konstiga saker. För att jag blir så avslappnad och mysig och släpper alla hämningar däruppe i hjärtkontoret. Som för några nätter sedan, då jag först drömde att jag blev jagad av negrer som ville att jag skulle köpa tomater, och sedan att jag och min familj slog ihjäl ailiens med spadar.

Idag är det oktober och höstkallt. Det var till och med minusgrader och enligt vädret på Wayne's TV-skärm väntas snö på måndag. Det känns så osannorlikt. Tiden går för fort. Jag tyckte att det var förra veckan jag tog studenten och att det var igår jag kunde rida ut i shorts och linne. Nu börjar Odis odla vinterpäls och det är frost på rutorna. Vart tar min tid vägen?

Ikväll har jag och Lisa fikat. Bästaste Lisa. Vi har ochså handlat biljetter till jättebästa Erik Hassle på lördag, och det känns fint om något. Som grädden på moset kommer Bea hem i helgen, ordningen är återställd.

Jag är så trött. Det känns som jag sprungit som en vettervilling hela dagen. Pluset med det är att jag kanske har kirrat ett jobb, jag är inte helt säker än för det känns smått oseriöst, men vi får se imorgon. Just nu känns det sådär. Jag vet helt enkelt inte.

Och oj vad långt det blev.


RSS 2.0